Kunskap

Jag funderar ibland på varför kunskap inte är fint i vissa kretsar. Är det inte bra att kunna saker? Varför tar man avstånd från kunskapen? Kanske står inte kunskapen på allas sida? Så kan det nog kännas om man går i skolan. Det som lärs ut är inte alltid på elevens sida. Sånt sitter kvar. När lär far Lena ro? Skall man läras eller lära? Hur mycket kan eleverna påverka undervisningen? Vems agenda styr läromedlens innehåll? Har man verktygen kan man leta själv, när man blir stor. Men vill man, om man aldrig fått näsa för kunskap? Undervisningen måste utgå från elevernas behov, inte samhällets. Samhällets krav gäller det ju att hantera som vuxen individ.

Den ljusnande framtid är vår

Varför har jag inte en läsplatta? Kanske för att jag är en åsna eller nåt sånt. Tro inte att jag inte tycker att biblioteken borde låna ut läsplattor fullastade med böcker. Det tycker jag. Gud så arbetsbesparande, och vilken utmaning att göra nya kulturfrämjande, sociala saker istället för det traditionella glaspärlespelet. Så underbart det var när man slapp hantera tunga tidskriftskapslar, och så underbart roligt att söka efter information i Ebsco.s tidskriftsdatabas, och på minuten få upp fulltext artikeln. Nu händer det grejer igen, e-boken går går om pappersboken. Vilka fantastiska möjligheter! Jag tror ju på bibblan som ett öppet rum i samhället, med kompetenta och hjälpsamma medarbetare, flöten i informationsfloden, vilken form ordet har är underordnat tror jag. Kanske blir det så att alla svenskar snart har tillgång till samma digitala information via läsplatta kopplad till internet. Så bra! Skulle någon vilja lägga ned biblioteken då? Jo troligtvis. Vad kommer istället?