Det var intressant att tänka på böcker jag läst, och mina tidiga minnen av böcker. Vi hade gott om böcker i mitt barndomshem, men de flesta var tråkiga för ett litet barn. Jag minns att jag brukade sitta och slå i Svensk uppslagsbok på jakt efter färgbilder. Hå hå ja ja, det var tider. Minns särskilt äppelplanscher och planscher om färgseende. Vi hade en bok om kungahuset, med bla bilder av "Lillprinsen", men han var för gammal för mig sa min hjälpsamma mammma. Jag fick inte lov att lära mig läsa, det skulle man göra i skolan, så jag tittade på bilder till att börja med, FIBs gyllene böcker och liknande, ja allt jag kom över. Mamma läste högt för oss barn och pappa berättade om Nils och Vitvargen nån gång. Som ung vuxen kom jag på att jag kunde Petter och hans 4 getter av Einar Norelius utantill, så den måste jag hört några gånger, trots att jag inte mindes det. Jag brukade få prenumeration på Kalle Anka i julklapp, och han gav nog trots allt lite allmänbildning.
Mormor hade små vackra böcker med bilder av blomälvor, och Pixy böcker, och så en hel del gamla sagoböcker, som det lästes högt ur. Jag hade en favoritbok som hette Livat på landet, men jag minns inget av den, trots att mina mostrar och min mormor läste den massor med gånger.
Vi hade en hel del barnböcker hemma, som jag betade av allteftersom, men tack och lov fanns det skolbibliotek på den tiden! Minns särskilt Kevingeskolans bibliotek i Danderyd, en asyl jag kunde smita till på rasterna. Det var inte så kul att vara töntig skåning alla dagar. Boken framför alla på det biblioteket var Chendru får en tiger av Astrid Sucksdorff Bergman. Jag drömmer inte om en egen tiger numera, men hoppas att de också får asyl lite här och där på vår jord. Jag läste massor av böcker. Hästböcker, flickböcker och mina bröders böcker också. En del var säkert gräsligt dåliga sedda med vuxenblick, men just då dög de. Cherry Ames av Helen Wells t.ex. älskade jag, men de böckerna känns föråldrade idag. Anne på Grönkulla och Pollyanna, särskilt Anneböckerna håller förtfarande. Jag läste underbara böcker om hästar som hette Misty, Stormy och Windy undrars hur de var?
Kanske hade de inte platsat i någon kanon och jag undrar hur en sån kanon skulle sett ut för den tiden.
Jag läste nog en del klassiker Hjortdödaren av Cooper t.ex, och lärde mig smyga
fram i skogarna. Robinson Crusoe av Defoe oavkortad verion tragglade jag mig också igenom. Säkert var det gamla upplagor med gammalt språk.
Ju mer jag tänker på min barndoms böcker, desto mer minns jag. Slukaråldern tillbringade jag på sängen, lyckliga stunder med havrekex och smör, nödvändiga tillbehör om man ville läsa Femböcker. Jag saknar den läsfriden numera.
När jag gick i sexan tipsade min mamma mig om Maria Langs Rosor kyssar och döden, och sen blev det mest vuxenböcker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar